Gokväll...

Ännu en vecka har passerat och fredagen har landat hos oss, ja hos oss alla såklart! Det har varit en bra vecka med mycket tid för tankar och reflektion, något som behövs ibland och ibland är just nu.

Killarna är bara mina igen.

Melvin äter pizza med kompisarna och firar in helgen och Oliver tog nyss tåget till Lund med några kompisar för att se en annan kompis uppträda i Lunds Domkyrka. Jag blir rörd av deras vänskap.

Jag vet jag har sagt det innan men jag är så stolt över mina pojkar. Inte för något särskilt de gör eller för att de är extra talangfulla på något vis utan för att de är precis som de är....lite för uppkäftiga, lite för slarviga och lite för bortskämda. De är fulländande med sina brister och fel precis som de flesta av oss. Det är det fina med kärleken...att man kan älska utan att det behövs perfektion.

Alltså...filmen A star is born har hängt kvar hos mig hela veckan. Har ni sett den? Flera av oss på jobb har sett den och vi lyssnar på filmmusiken på kontoret. Verkligen en stark film som lyckades krypa in under skinnet och stanna kvar. En kärlekshistoria som berör.

Ni måste se den!


Ni är några nyfikna själar som undrar vem som lär mig spela golf!

Det är ingen hemlighet att jag träffar någon men jag är försiktig, lite rädd. Ena stunden vill jag hjula (fast jag aldrig kunnat det) och skrika ett starkt och befriande Ronja Rövardotter skrik, i nästa stund tappar jag nästan andan av rädsla över att jag försöker släppa in någon nära igen.

Att lära känna en ny människa är fantastiskt på många sätt men det gör också att man känner sig lite sårbar.

Jag vill egentligen inte påstå att ensam är stark men att vara ensam kan för mig kännas stabilare. Jag inbillar mig att jag är starkare när jag är själv. Jag klarar mig och vet att jag står pall för mycket även om jag många gånger känt mig ensammast i världen. Att låta någon komma nära känns skört. Eller...det är nog egentligen jag som blir skör då.

Jag vill inte bli sårad fler gånger!

Jag har byggt upp ett skal som skydd och vet inte om jag någon gång kommer att kunna lita fullt ut på någon annan än mig själv igen.

Jag VILL egentligen ingenting annat men det kommer ta tid.

Men nu ska jag njuta av en lång fin vecka med dem jag är tryggast med.

Kram
S

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Välkomna att kika in hos mig HÄR på www.sylviabloggen2.wordpress.com   KRAM  ...

  Hej fina...   Klicka HÄR så kan ni följa mina senaste inlägg på sylviabloggen.wordpress.com       Välkomna!Kram S ...

  Hej där...   Nästa år, 2019 är det minsann hela 10 år sedan jag började blogga!     Jag har varit trogen bloggplatsen i alla dessa år även om jag flera gånger tänkt att det kanske är dags att byta portal.   Ska 2019 bli året då ...

Hej fina... Torsdagkvällen är kommen och arbetsveckan är snart slut. Oliver har varit både i Ängelholm och i Jönköping med skolan denna veckan. Utflykten till Jönköping berättade unge herr Olsson om hyfsat sent i tisdagskväll. Det innebar att de skul...

Hej där...Nu är hösten här med besked. Idag vaknade vi upp till en mörk, regnig och ruskig dag och vindar med stormstyrka.Just idag skulle Oliver ta tåget till UpZone i Ängelholms hembygdspark (med skolan) för att prova deras höghöjdsbana uppe bland ...