Ha dem kvar i minnen och hjärtan.
Tacksam för en ljuvlig helg, en lugn, vacker, god och mysig sådan.
Packade upp direkt när vi kom hem, lade tvätt i maskinen och gick till gymmet. Så otroligt härligt att vara själv där, och köra hårt så svetten sprutar.
Har torkat ut det sista ur trattkantarellerna som legat på köksön hela helgen. Nu fick de några timmar på svag värme i ugnen tills de var snustorra.
Gjorde ny granola. Doftar väldigt gott här nu.
Åkte en liten sväng till skogslyckan för att se ljusen hos farmor och farfar, och sedan till minneslunden för att hälsa på Gun. För att tänka en stund. Minnas.
Fortfarande känns det så starkt, de där minnena. Saknaden. Men är också tacksam över alla år jag faktiskt fick med dem båda.
Tyvärr gick farfar alldeles för tidigt. Hade velat ha honom i mitt liv längre, men ibland vill inte livet som vi.
Ibland får vi fortsätta att ha dem kvar, i minnena och hjärtat.
Så många som tänt ljus denna helg. Så många med minnen, som måste leva vidare med sorgen.
Fina dörrar, på gamla hus.
Också med minnen, som kanske skulle kunna
berätta om livet då. Förr. Om de hade kunnat.
Trevlig gårdag på Hickory, med god fisksoppa och en juste Chablis.
Nu är det skönt att sitta här i vardagsrummet, med brasa och filt. Med mannen bredvid mig, och ett avsnitt av Tunna blå linjen efter intagen mat.
Så väldigt bra.
Kram ❤️ Johanna