swedishkiwi.blogg.se - Jag är tillbaka!

Hej fina läsare!

Nu har det gått cirka 6 månader sedan jag bloggade. Oj vad tiden går fort! Senaste inlägget jag skrev var om pionjärskolan som var i början av augusti. Jag måste ha varit på rosa moln efteråt om jag nu tog en paus i 6 månader, hahah..

Men nu så tänkte jag faktiskt skriva om vad som har hänt under månaderna som jag inte har bloggat och jag tänkte gå igenom det månad för månad.

Så då börjar jag med några random bilder från augusti, efter pionjärskolan:

I september började nya tjänsteåret. Men jag började inte nya tjänsteåret med tjänst, haha! Jag och Aaron och våra kompisar Conrad, Anita och lilla Brookelyn-Jaye for till RAROTONGA!!!!!!!!!!! Rarotonga är en ö i Cooköarna. Det tog 4 h att flyga dit. DET ÄR DET BÄSTA RESEMÅLET VI NÅGONSIN REST TILL!!!! Jag rekommenderar ALLA! Vi for den första september och stannade där i 11 dagar. 3 utav dagarna så var vi på internationell sammankomst! Jag ska berätta mer snart.

Här kommer bilder:

På flygplatsen i Auckland:

I flygplanet:

Jag blev fascinerad av att det stod mitt namn (smeknamn) på min skärm!

Vi blev välkomnade av bröder och systrar (Jehovas vittnen) på flygplatsen! Vilken fantastisk överraskning!

Så välkomnad man kände sig! Bästa organisationen, absolut.

Raro-borna är väldigt chill:

Djur gick lösa överallt (jättesnälla djur), så man kände sig aldrig rädd:

Djuren var inte sjuka, utan alla var ägda av någon, men under dagarna så släpper dom bara ut sina hundar istället för att gå prommis med dom, hehe.

Vi åkte med en "båt" till en annan liten ö för dagen. På vägen dit stannade vi och snorklade. Vi såg tonfisk.

Så när vi kom till den lilla ön så badade vi, åt och fick se uppträdanden av Raro-folket.

Aaron och Conrad blev valda att gå upp på scenen och lära sig en Raro-dans.

Så kul!

Sammankomsten av Jehovas vittnen hade temat "Love Never Fails". Vi var mellan 2000-3000 personer på sammisen, vilket var ju jättemånga om man tänker på hur litet Raro faktiskt är!! Länderna som var inbjudna till sammisen var Nya Zeeland, Australien och Stillahavsöarna. 7 döptes.

Här kommer bilder från sammankomsten, första dagen:

🤘 - betyder "love".

Andra dagen:

Oj jag stod konstigt på båda dom övre bilderna, haha...

Tredje och sista dagen av sammisen:

Underbar sammankomst. Alla var så öppna också. Man bara kramade alla utan att man ens visste vem det var. Det var en sån varm känsla med varma bröder och systrar. Sista dagen så sjöng vi en ny sång. Det var den mäktigaste känslan jag någonsin upplevt. Alla sjöng så högt och det var SÅ vackert, så vi fick sjunga sången två gånger. Efteråt så kramades alla med alla och många grät. Jag tror inte att ett enda öga var torrt.

Men märkte ni något av bilderna? Bröderna hade inte kostym! Inte ens på scenen! Bara en islander- skjorta. Dom flesta bröderna hade till och med kilt och sandaler. Chill kultur. Systrarna hade inte klackskor, utan sandaler. Härligt va? YES.

Sen när vi kom tillbaka till NZ så stannade vi i Auckland och for på sammisen igen, fast med våran krets. Dubbelt med kärlek💗 Här kommer bilder från sammisen i Auckland:

Men vet ni vad, gott folk? Detta inlägg blev så långt så jag tror att jag fortsätter med att skriva om från oktober i nästa inlägg (kommer snart). Vi Hörs!

Kram /Anni